th3baby

Helgen har faktiskt varit väldigt bra, många plus poäng har den fått. Lillfisen har blivit  (nästan) helt frisk, han har varit super duper glad, skönt att ha honom tillbaka, som vanligt. (tror han mår mycket bättre utan bivärkningar av medecinen.) Fredagsmys blev det här hemma med dexter box, första säsongen och hela lilla familjen nedbäddad tillsammans i soffa. Skönt, behövde vi!

Lördagen jobbade jag på dagen, på den årliga julserveringen i fest våningen, gamla stan. Och om man inte haft julkänsla innan fick man den absolut då! Det var faktiskt väldigt roligt att jobba, jätte kul, trodde jag inte när jag gick på morgonen ifrån barnen med ångest, men såklart var det helt underbart att komma hem till älsklingen och våra små igen.

Lördagskvällen blev väldigt trevlig, Nico och hans tjej kom upp till oss här i sthlm, vi och barnen gick ut och åt, drack lite. Sedan fortsatte kvällen hemma hos oss, blev väldigt sent, mitt i natten. Så förvånad att jag kom upp till jobbet i morse, men jobbade bara ett par timmar, var hemma strax efter 12 tiden igen. ( Vi har bestämmt att vi ska till Nico & tjejen i Eskelstuna i juldagarna. Ska bli skoj och skönt att komma bort lite.)

Och idag är det första advent, pappa och faster har varit här på besök. Fram med glöggen, lussebullar, pepparkakorna, skumtomtarna och självklart julmusten. Otroligt mysigt blev det här hemma idag när vi tog fram julgardinerna, kuddarna, och lite av pyntet och alla ljus och lampor. Så otroligt skön stämning här hemma idag, kärlek i luften är det! (missade söndag-familjemidagen, för baby är lite febrig, men skönt att vara hemma lite, och blir antagligen en hemma dag för oss imorgon.) NU ska vi fortsätta vårat dexter maraton, och gosa i soffan. God natt!

Under en undersökning var han (vad vi tyckte) sig själv. Hostan var borta för tillfället och han låg där och skrattade, lät lite pipigt. Men så har han låtit sedan han födes. Pip ljudet fanns där fån start och vi har frågat massor om det på bvc, på alla läkarkoller och allt men det har sagt att det absolut är ingen fara, att det kan vara en utväckling till astma eller bara växa bort med tiden, men att själva pip ljudet är ingenting än så länge och att han inte mår dåligt! Men så får vi veta under denna undersökning, när han ligger där och vi tycker att han är precis som han brukar, att han är stressad och ansträngd på andningen. Han får luft, men det är jobbigt för honom. På bvc har de sagt att han inte har det något jobbigt, att han inte själv märker av pip ljudet. De har gett ett par tips som man kan kolla om han har det svårt. Får reda på att det är om det har gått så långt att man har ett astma-anfall. J#¤%&a idoter! Jag mår illa, gråter. Jag, VI litade på dem, man trodde de kunde, är ju barnläkare där också och rutin läkarkoller har vi pratat om detta pip-ljud. De har ju bara hand om barn, man tror de ska ha koll, det är ju hos dem vi ska gå i flera år och känna oss trygga och veta att våra barn följer sin utveckling och mår bra. F%¤k them!

Vi har sedan inte varit så oroliga över detta pip-ljud, också för att lillfisen är en så otroligt glad och nöjd bebis, som skrattar och ler konstant, så har vi inte trott att han har mått dåligt. Visst nu kanske man överreagerar, vi vet ju inte hur han har det med detta pip-ljud annars. Visst vi har märkt att detta pip-ljud kommer mer i vissa situationer som när han är mer uppjagad, uppe i varv, antagligen har han alltid varit då mer ansträngd på andningen än vad man ska vara, men vet inte hur mycket han egentligen lider av detta. Han har inte fått konstaterat att han har astma, han har aldrig fått något astma anfall och det hoppas jag att han aldrig får. Sedan kan vi, de inte se det rikigt nu när han är sjuk, måste vänta och undersöka när kruppen är över. Nu har han det ju extra tufft eftersom han har gnällt nästan konstant förutom när han har sovit och han annars inte är någon som gnäller alls, men såklart alla tre, krupp, förkylning, astma-symomen gör det värre tillsammans.