th3baby

   

Idag har barnen inte varit på min sida, och detta har varit en tuff morgon. Vaknade med feber och haft ont i kroppen hela morgonen. Matteo fick ersättning i helgen eftersom han äter så mycket, hinner jag aldrig pumpa ur och dessutom skulle han behöva minst 10 flaskor på en kväll. Sjukt ja! Ialla fall så har han blivit lite körig i magen nu efteråt, stakaren. Men han vill ändå inte släppa tutten en sekund eftersom han är så glad att ha den tillbaka. Så där sitter han vid bröstet tar några sug, sen släpper han för han är för mätt och gnäller till, suger tag igen och sen släpper 2 sekund efter och om och om igen så håller det på. Och han blir tokig om jag tar bort honom från bröstet. Baby blir rastlös och arg för man inte leker eller har någon tid till henne när man måste ta hand om lillbrosan. Och sen är hon extra sur för att pappa inte är hemma nu när hon vakna, måndag igen. Så mina grannar är säkert överlyckliga, anntingen har barnen gnällt, skrikigt i kör eller bytt av varandra. Men nu äntligen blev lill tjokis nöjd och har somnat! Så nu ska jag pusta ut lite i soffan.

Här är min fina tårta som vi bakade hos min faster här om dagen, tog fram den i morse och tinade den. Sen innan gästerna kom fixade jag graneringen på tårtan. Det är en vitchoklad och jordgubbsmos tårta. Helt hembakad, allt från tårtbotten till moss, till chokladflanen till dekorationen. Och as god blev den, helt perfekt. Jag är så där barnsligt stolt men bilderna blev tuvär inte lika bra som tårtan i verkligheten, men ni ser ju hur den blev. Står en liten bit tårta kvar i kylen nu efter alla har gått som jag ska mumsa på snart ;)

Idag gick hela familje upp tidigt, fast det är söndag och då ska man ju ha sovmorgon. Men det var skönt ändå, då är dagen så mycket längre ju. Här på årsta torg finns ett super mysigt litet cafe men med en stor servering som har på söndagar after n, alltså scone buffe med massa frukt och cafe o te så klart. Så idag gjorde morfar (pappa) och min faster oss sälskap där. Och det var super gott, ska ner imorgon och köpa deras marmelader, väldigt smaskiga till nybakta scone, är ju superlätt att göra hemma också. Men det var myssigt med frukost buffe, känns lite lyxigt sådär. Sen kom stefans mamma förbi också, och efter vi mumsat klart tog vi hela gänget en promenad ner till en av parkerna i årsta och hängde där, lekte o busa med Alexandra och snacka skit om allt möjligt, trevlig dag ute i sköna vädret. Och Kom hem till  en sen middagen och sen har det inte blivit så mycket mer, Alexandra har varit väldigt road idag och busat extra mycket så hon var helt färdig när vi kom hem och somna tidigt idag. Och lilla Matteo sover också, och snarkar så där gulligt. Mamma ringde nyss och sa att jag skulle mejla över min önskelista, men jag har ju ingen än, typ. Jag vet inte riktigt vad jag önskar mig, vet massor jag vill köpa och ha till barnen, men nu ska man ju tänka på sig själv. Ett par as snygga guld örhängen, peace tröja från granit, nya adidas tröjan, ja det är allt jag kommit på än så länge.. så nu måste jag tänka lite till... är någon film på tv 1000 som är inspelad i fiskis och handlar om det dessutom, heter till och med fischy. Ingen anning vad det är, men konstigt att se fiskis på tv. Väcker en del gamla minen, som tex mitt och stefans första möte, och tid tillsammans ;). Nej nu ska jag till älsklingen i soffan o ta reda på vad detta är för film. God natt allt folk!

För ett tag sen var vi på barnkalas hos min syster o då träffade vi på hennes kompis som har fått barn, runt ett halv år bebis. Och hon var som alla mammor, som man själv också ibland äckligt stolt. Och när en släkting till mig frågade om det var jobbigt att vara småbarns mamma så innan man han svara sa hon att det är det inte, och så börjades det. Och den där känslan och tankar som hon hade kände jag precis igen. Så både jag och Stefan var lite fulla i skratt när vi gick där ifrån. Man trodde att inte kommer min unge skrika så där, kommer lyssna på mamma, för nu sitter hon ju så snällt i mammas knä. Men inse fakta alla bebisar är snälla, gulliga och kan inte vara olydiga, när de skriker är de deras sätt att komnicera. Men tro mig de kommer den dagen då de skriker av andra andledningar, trots och stark egen vilja, allt kommer med tiden och är inget som går att undvika. 

Okej alla mammor är stolta över sina barn, vill skryta och visa mitt barn är bäst. Och ja det är helt naturligt för för en själv är ens egna barn alltid bäst. Men de är lite komiskt att vissa måste ta i så de spriker. Deras barn är duktiga, bäst och bla bla, men för fan det är ingen tävling och om det var en så skulle aldrig någon ändå kunna vinna. Och måste många mammor, inte alla men en del låsas som allt är så perfekt. Kan inte vara tufft och jobbigt, erkänna fel eller inget ska vara dåligt, allt ska vara på topp hela tiden, mitt barn, mitt liv är så perfekt. Om ni förstår vad jag menar. Men livet är ju inte perfekt och alla dagar är inte en dans på rosor.  

Så skönt att ingen i mamma gruppen är så, känner dem inte bra men märker redan efter dessa gånger att det är mera avslappnat, alla är på den nivån att man kan säga vad som helst, alla erkänner att visa dagar är topp och andra inte och så vidare. Så skönt att ha någonstans att gå och prata av sig om de som är tufft också. Kanske för alla är andra gångs mammor?! Och varför är pappor mera avslappnade än mammor, varför måste  många mammor hålla en mask framför andra och sträva efter perfektion hela tiden? Tragisk och jobbit för dem själva, spekulera vidare.

Ja, hur är livet som 2 barnsmamma egentligen? Jo det är det bästa som finns gr 2 men också ett heltids jobb. Om jag ska vara helt ärlig så när jag väntade nr 2, så trodde jag aldrig, aldrig att jag kunde älska ett till barns så enormt mycket som jag älskade min baby. Jag gick hela, ja hela gravid tiden och var livrädd och frågorna snurrade runt i huvudet på mig. Hur ska jag kunna älska ett barn till, min kärlek till Alexandra är ju så enorm att den inte ens går att i närheten att beskriva. Och alla sa hela tiden att de kommer atomatiskt, men jag förstod inte hur jag skulle kunna dela på min kärlek. Men direkt han kom ut, samma tusendels sekund han var i världen, som jag fick honom i famnen, älskade jag honom, precis lika mycket! Jag delade inte på kärleken utan den växte, dubbelt så mycket, och för varge dag älskar jag mer och mer. Jag kan fortfarande inte förstå, hur så mycket kärlek som jag känner för mina barn kan rymas i en kropp, en själ, ett hjärta utan att det sprängs i tusen bitar?! 


                                                                                                                               Fortsättning följer ...

     

Idag hade vi en seg lång morgon, och tog oss inte ut förens mitt på dagen. Mötte upp Anna och åkte till midsommarkransens fiskbutik och köpte med oss lite mat och promenerade hem till henne för att få i oss lite mat.

Och Alexandra hittade en kompis, grannens dotter. Hon var lite äldre än baby, 3, men de lekte super bra med varandra. Grävde i rabaterna, snackade på och skrattade. Sen lekte de jaga varndra inne och gran flickan Selma ville nästan inte gå hem sen när de skulle äta middag, men vi lovade att knacka på nästa gång vi tittar över.

Och idag har Matteo varit vaken väldigt mycket idag utan att hänga vid tutten hela tiden. :) Fy vad han skrattar och snackar på så fort han är vaken. Hängde med i bärselen hela promenaden och tittade runt med stora ögon. Mammas lilla godbit, puss på dig.

Möte upp pappsen på vägen hem och blev en sen middag och efter maten somnade alla mina älsklingar i soffan, så jag passade på att ta och sitta här en liten stund. Men nu ska jag göra dem sällskap. Natti natti, skönt att sova tidigt någon kväll med. 

Japp, i torsdags var vi ute i parken hela dagen och promenerade runt i årsta, sen kom babys morfar förbi på ett snabb besök. Han ville mest säga hej, men hjälpte till att röja upp lite här hemma och jag gjorde kräftpaj till midag. Sen kom älsklingen hem och Nico, Stefans vän som kom upp till stockholm och sov över. Alexandra var extra lycklig och busig så där på kvällen och körde rejs här hemma.


Igår träffade vi upp min faster igen och vi gick och åt lunch på en jätte bra Sushi resturang i telefånplan. Planerar att ta dit Stefan någon dag sen för han älskar Sushi. Vi bestämde under luchen att vi ska ta och lära oss att göra egen sushi, och då kom jag på att det kan jag göra åt stefan på vår förlåvningsdag som är snart, och köra en samantha ;). Efter det gick vi hem till henne igen och hon försökte lära Alexandra att baka, och efter några timmars bus och lek åkte vi hem igen. Och jag gjorde mig klar för att gå iväg till bion.

Hej, jag vet att jag suger på detta. Min förra ursäkt var att datorn faktisk paja men nu är sanningen att jag faktiskt varken har tiden eller energin att ha en daglig blogg. Så får väl bli så här, sitta här när jag har lite tid och lust. Någon gång då och då. I alla fall har nyss vaknat, och alexandra sitter och tittar på barnpogram i väntan att jag ska göra lite frukost ( så smett hit en kort stund först.) Jag saknar älsklingen som har börjat jobba heltid igen. Känns skumt från att ha varit ledig i flera månader tillsammans, men man kan ju inte alltid vara ledig så.. och det är skönt att få sakna varandra lite också. 


                               Avbrott : lill pojken skulle ha tutte. Och vi åt lite frukost, jag och Alexandra.


Igår åkte vi på morgonen till min Faster och åt lunch, sen promenerade vi ner till Aspuddsparken. Och det var verkligen trevligt, jag mår verkligen bra av att bara prata och umgås med henne. Och Alexandra är super förtjust i henne, hon klänger på henne som en liten schimpans och hade super skoj. Jag vet att jag varit lite dålig på att höra av mig till henne och vännerna också på sisstonde, men det är bara för ja vi fick en ny familjemedlem och jag vet ändå att ni förstår. Men imorgon ska jag träffa Simone och Adela och vi ska gå på bio, och sedan gå och ta ett glass vin och det ska bli super trevligt! Nää nu sover pojken så jag ska passa på att busa lite med Alexandra nu innan vi ska göra oss klara för att gå ut.